Inte så roligt att skriva om det här nu kanske när ÖP skrev nåt liknande häromdagen, men det är nåt jag tänkt på länge och det är ju ändå en försvinnande liten andel av svenska befolkningen som läser ÖP.
Tänk dej en dag i början på 90-talet. Du är tuff, du är hård, du är grym. En häftig tatuering skall göra dej ännu tuffare och grymmare. Det självklara valet är naturligtvis en dödkalle. En symbol för ondska och bråd död. Efteråt är du tuffare och grymmare än någonsin och känner dej rätt nöjd.
Idag, 15 år senare känner du dej nog inte lika tuff och hård med din dödskalle längre. Dödskallar ser jag nuförtiden oftast som glittriga och gulliga detaljer på mina småflickors kläder.
Om 15 år kanske det har vänt igen.
1 kommentar:
Ja,det är helt obegripligt.
Det mest störande är ändå att det kan finnas klädesplagg som ser bra ut(i mitt tycke)ändå till man upptäcker en jäkla döskalle som är ditsydd i ett hörn eller så...så typiskt!
Skicka en kommentar