Herr T har länge anklagat mig för att vara kapabel till att döda våra gröna "odödliga" växter genom att spela samma skiva (enligt honom - dåliga skiva) om och om och om och om igen... Jag har inte riktigt fattat vad han snackat om. Vaddå? Det svänger ju liksom.
Nu har jag fått smaka min egen medicin. Vår äldsta dotter har fått smak för det här med musikaler. Nyss var det Grease som gällde. Var vi än skulle åka med bilen skulle det spelas Grease på stereon och vi låg som en oljad blixt på vägarna.
Nu är det Hairspray och jag kommer på mig själv med att gå omkring med without love och now I´ve tasted chocolate and I´m never going back i huvudet. Det KÄNNS TILL OCH MED som jag har en limpa instoppad i ett för övrigt hårdtuperat och söndersprejat hår.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar